Nattugglorna – look-alike-show

Tänk att vikten kan spela så stor roll för vissa människor. Jag tänker nu på stackars Uffe Larsson som nu passerat vidare, bara 53 år ung.
Han var en person som kämpade på hårt redan i unga år ute i Täby, där han var med tidigt i något som kallades Cocosteatern. Om jag inte minns helt fel så var han nog med och drog igång den t.o.m.
Det var i alla fall en teater han jobbade med i många år och där många förmågor passerat. T ex Peter Dalle och Pontus Ehnhörning.
Sedan blev han programledare för Söndagsöppet och gjorde en del ganska bra och avslappnade intervjuer.
När Uffe sedan började ta tag i sin övervikt och rasade ganska många kg, dök det upp bilder i tidningen. Han hade typ varit osynlig under denna tid, så många undrade vad som hänt och tyckte det såg konstigt ut.
Men hälsan är viktig och jag tror att Uffe var väldigt stark som tog tag i sin vikt innan det var för sent. Dessutom hade han kämpat med alkoholproblem som han haft, så han lyckades väl ta tag i de svåra bitarna väldigt bra.
Sedan fanns det folk som sa att han var roligare när han var tjock. Då undrar man om folk verkligen bara ser allt på det yttre. Eller är det samhället som skapat oss så? Kanske är det så att den som är tjockisen i klassen tar på sig rollen som clown för att folk ska se ett värde i dom. Sedan blir de komiker på köpet?
Vad vet jag? Jag är bara en tunn popmusikant.

Ha det bra Uffe
Helge Uggla

PS. Jag såg Uffe med Bert-Åke Varg för några år sedan när de körde underhållning på en båt. Bert-Åke är ju en gammal skådis, som bl a var den där Ugglan på taket i barnprogrammet Från A till Ö. Efter den lilla båt-trippen hamnade vi på andra sidan kajeni någon hotellbar och där hamnade vi med Bert-Åke, eftersom Uffe höll sig nykter, så hade han åkt hem istället. Jag berättade givetvis för Bert-Åke om Nattugglorna och frågade om han kunde gissa mitt artistnamn. Han svarade utan att tveka, Helge Uggla förstås.